Jorden kan behöva skyddas i samband med den växande internationella och kommersiella konkurrensen inom rymdutforskning, där allt fler aktörer åker på uppdrag utanför jordens omloppsbana, menar flera forskare vid McGills-universitetet i Kanada.

Det ökar även risken för att oönskade organismer följer med tillbaka till jorden med prover från olika destinationer i rymden.

Forskarna föreslår nu att USA:s rymdstyrelse Nasa bygger en karantän på månen med ett robothanteringssystem för eventuellt utomjordiskt liv.

”Årtionden av forskning om invasiva arter har visat hur en organism som introduceras till fel plats vid fel tidpunkt kan sprida sig okontrollerat med potentiellt förödande och oåterkalleliga långsiktiga effekter på ekosystem”, skriver de i ett pressmeddelande.

Studien är publicerad i tidskriften Ambio.

43 600 gymnasieelever fick studiebidraget indraget under det läsår som nyligen avslutades, meddelar Centrala studiestödsnämnden (CSN). Det är 11,8 procent av alla gymnasieelever i Sverige.

Andelen har växt sedan reglerna skärptes för 14 år sedan. Under läsåret 2024/2025 låg den på 10,8 procent.

En elev som är borta från minst fyra skoltimmar under en månad utan giltig anledning kan bli rapporterad till CSN som kan besluta att dra in bidraget. I utgångsläget får en elev 1 250 kronor i månaden.

En elev som blir av med bidraget kan behöva betala tillbaka. Det kan också få följder för andra bidrag i hushållet.

Personen anhölls i sin frånvaro på tisdagen och greps senare. Enligt handlingar från tingsrätten som tidningen tagit del av misstänks personen för medhjälp till mord.

Det var på söndagskvällen som en 19-årig man sköts till döds på en gata i centrala Uppsala. Sedan tidigare är en pojke under 18 år gripen och anhållen på sannolika skäl misstänkt för mord.

I en debattartikel i Aftonbladet skriver de att sänkt straffbarhetsålder, så att 14-åringar kan få fängelsestraff, inte löser problemet med att unga begår grova brott. De pekar på den kraftiga kritiken från remissinstanser och lagrådet.

Bakom uppropet står bland andra Maria Frisk, generalsekreterare i Bris, Andreas Holmberg, biskop i Stockholms stift, David Sausdal, kriminolog på Lunds Universitet och Malin Persson Giolito, författare och jurist.

Ursprungligen föreslog regeringen och SD att åldern skulle sänkas till 13 år, men de fick backa från förslaget eftersom det var osäkert om det skulle få stöd i riksdagen. Nu finns ett omarbetat förslag som riksdagen ska rösta om i augusti.

Människorättsorganisationen pekar på de så kallade tonårsutvisningarna där unga har deporterats ensamma från Sverige. En granskning av Aftonbladet fann 92 fall, där många var unga kvinnor som har vuxit upp i Sverige och har familjen kvar här.

Det är särskilt besvärande när de skickas till länder där det är väldokumenterat att kvinnor diskrimineras och deras rättigheter kringskärs, anser HRW. Det handlar bland annat om ärkekonservativa länder som Iran och Afghanistan.

”Sveriges regering skickar unga kvinnor till situationer där de kan behöva ge upp sina rättigheter och sin självständighet bara för att överleva”, citeras HRW:s Susanne Bergsten i ett pressutskick.

Varje år drabbas omkring 18 000 äldre personer i Sverige, främst kvinnor, av ett höftledsbrott. Orsaken är oftast att personen tappat balansen och ramlat.

Ungefär 2 000 personer av de som bryter lårbenshalsen får sin trasiga höftled utbytt mot en konstgjord, så kallad helprotes. Men för omkring åtta procent av patienterna hoppar den nya höftkulan ur led, något som är mycket smärtsamt.

”Två leder i en”

I den nya studien fick 779 patienter en ny sorts konstgjord höftled inopererad. De jämfördes med 787 patienter som fick ett implantat av standardmodell.

Resultatet? Ett år efter operationen hade 33 patienter (4,2 procent) med standardprotesen drabbats av att den hoppat ur led. Bland de som fick det nya implantatet drabbades bara tio personer (1,3 procent), en minskning med 70 procent.

En standardprotes består av en metallkula som omsluts av en ledskål i plast. Den nya modellen har i stället två kulor, en liten i metall som rör sig fritt inuti en större plastkula. Plastkulan kan i sin tur röra sig fritt i en ledskål av metall.

Det är som två leder i en led, säger Nils Hailer, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en av de som lett studien.

Dubbelt så dyr

De flesta patienterna i studien opererades på sjukhus i Sverige och omkring 200 i Storbritannien.

Prislappen skiljer sig mellan sjukvårdsregioner, men grovt räknat kostar en standardprotes, alla komponenter inräknade, ungefär 10 000 kronor. Den nya modellen kostar omkring 18 000.

I gruppen som fick den nya sortens protes var också risken för infektioner och andra komplikationer lägre, enligt studien.

Frågan är om fördelarna med den nya protestypen motiverar det högre priset. Det ska hälsoekonomer vid universitetet i Oxford nu försöka ta reda på.

Klart är att höftledsimplantat av den nya typen är mycket dyrare i Storbritannien än i Sverige, enligt Nils Hailer.

Framför allt fördelar

För svensk del ser det ut som att det skulle kunna vara kostnadseffektivt, säger han.

Snittåldern på patienterna i studien är 76 år. Om åtta till tio år tänker forskarna följa upp hur de mår.

De som är kvar i livet och har ork att infinna sig för en uppföljning till ska vi såklart försöka kalla, säger Nils Hailer.

I studien, som letts av Chalmers i Göteborg, undersöktes avföringsprover från dryg 4 600 vuxna svenskar, varav 383 senare drabbades av diabetes.

Enligt studien hade de drabbade förändringar i tarmfloran i flera år innan sjukdomen bröt ut. Det skulle enligt forskarna kunna användas till att identifiera personer som ligger i riskzonen för typ 2-diabetes tidigare.

”Riskfaktorer som övervikt, ärftlighet och blodsockernivå skulle kunna kompletteras med ett avföringsprov för att bättre förutsäga risken att insjukna och för att förebyggande åtgärder ska kunna sättas in”, säger Gaël Toubon, forskare på Chalmers, i ett pressmeddelande.

Kvinnan dömdes av tingsrätten till livstids fängelse i maj. Hovrätten fastställer den fällande domen – men slår fast att dottern hade likgiltighetsuppsåt vid gärningen och att det finns stöd för att det varit fråga om en impulshandling.

Rätten menar också att en psykisk störning inneburit att hon i viss mån haft en nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande.

Brottet inträffade i en lägenhet i Norberg i början av året. Enligt åtalet dog kvinnan till följd av omfattande våld mot bland annat huvudet och kroppen.